Världens bästa.
Jag har ett temperament som få andra har. Jag kan gå från världens lyckligaste människa till att bli den mest förbannade på 2 sek. Jag är mycket väl medveten om detta och tro mig jag försöker att inte bli den hemska varelse som jag ibland kan bli. När jag väl har lugnat ner mig och insett att jag kanske regareade lite väl häftigt och att jag också agerade därefter så brukar jag oftast komma med ett "förlåt", ett väldigt litet ord men med en mycket stor betydelse. Men jag måste ge en ros till de få människor som klarar av att handskas med mig och mitt humör, det är få men mycket nära och kära som klarar av detta. Inte ens jag själv gör det emellanåt och jag kan bli tokig på mig själv för att jag blir sån. Så till er som känner sig träffade, tack, ni är guldvärda.
Och jag måste också bara skriva en rad till Mr.B som klarar av mig och mitt humör otroligt bra. Jag förstår att det kan vara (är) mycket jobbigt när jag börjar, men du vet också mycket väl att när den sidan kommer fram så är det inte "jag". Jag gillar inte att vara sur och förbannad, för det är inte sån jag är. Jag är egentligen, (så som mamma brukar förklara mig) en clown. Jag älskar att skratta och att få andra att skratta. Det är det absolut bästa som finns. Men åter till Mr.B. Tack ännu en gång för att du är du och för att du kan behärska dig och vara helt cool lugn då jag inte kan vara det. Jag uppskattar det nog mer än vad du egentligen anar och jag lovar att försöka skärpa mig. För vem vill vara tillsammans med en surkärring? Jag skulle då inte velat det. Du är helt enkelt bäst.
Nu ska jag klä på mitt fabulösa jag och försöka halta mig utåt, försöka vara klar tills Jennie är här och hämtar upp mig. Ska försöka darling ;) vi höres senare.
Ciao.
